Björn Sidenhjärta är gruppchef på bedrägerisamordningen i Region Mitt, det är denna grupp som tar hand om alla anmälningar om bedrägeri som kommer in från polisgruppens kontaktcenter i regionen. Det är ett stort inflöde av ärenden – gruppen hanterade över 7000 ärenden förra året. Det måste gå snabbt.
På morgonen går Björns grupp igenom alla ärenden som kommit in så fort som möjligt. Bland annat behöver man begära kontoutdrag från bankerna, försöka få penningbeslag, och förbereda ärenden. Ett problem som man ofta stöter på är att det kan ta lång tid att få ut den information som krävs från bankerna.
– De flesta vet att tid är värdefull när det kommer till bedrägerier. Ska man ha en chans att stoppa en transaktion, eller återfå några pengar, behöver man kunna agera snabbt. En del av problemet ligger i att banker idag ofta jobbar med olika system, vilket innebär att man får information snabbt från en, och från en annan kan det dröja veckor. Det här borde vara ett automatiserat system vid det här laget.
Det är idag vanligt att svenska bankkonton används för att tvätta pengar. Vissa svenska banker brister i sin monitorering av kunder såväl som transaktioner, och Björn skulle vilja se att bankcheferna ställs till svars för detta på riktigt.
– I vissa fall borde en varningsklocka triggas. Till exempel om en tjugoåring som tidigare knappt haft pengar på sitt konto helt plötsligt får in miljoner. Att banken inte har tillräckliga resurser för att upptäcka eller ingripa mot sådant är helt enkelt inte gångbart längre, och borde kanske ses som medhjälp till penningtvätt.
Ett bra monitoreringsarbete är enligt Björn en del av konsumentskyddet. Han menar att kundkännedomen borde kontrolleras ytterligare, och avvikelser borde tas på allvar. Till exempel borde någon typ av varningssignal triggas om en kund hos banken börjar skicka stora summor till utlandet utan att ha specificerat detta tidigare, eller får in betalningar som med råge överskrider det angivna beloppet.
– Ironiskt nog har inte kreditbolagen svårt med den här typen av monitorering. Om du skulle börja handla avvikande med ditt kreditkort kommer du i de flesta fall bli kontaktad av bolaget med frågor. Det visar att den här typen av monitorering är fullt möjlig. Det finns alltså ingen anledning till varför storbankerna inte skulle kunna implementera liknande system.
Bankerna håller idag en viktigt nyckel till bedrägeriprevention, säger Björn. En stor del av de svarta pengar som återinvesteras i vapenpartier och narkotika idag passerar först genom svenska banker. Kan man sätta stopp för pengarna så kan man också försvaga gängen betydligt. Utöver kriminella som använder bankens tjänster för brott finns även de oskyldiga kunderna, som varje dag riskerar att utsättas för bedrägeriförsök. Dessa borde också kunna känna sig trygga hos sin bank.
Bedrägerierna mot privatpersoner ökar exponentiellt, vilket skadar konsumenternas förtroende för banken. För att förhindra detta borde tiden mellan att transaktionen godkänns och pengarna lämnar banken förlängas, enligt Björn.
– I och med att bankkontoren försvann och överföringarna snabbades på skapades sårbarheter i systemet. Idag är i princip alla beroende av BankID, vilket lägger över mycket ansvar på konsumenten. Jag skulle vilja se ett längre fönster där överföringen kan stoppas, och att bankkontoren kommer tillbaka för att behandla betalningarna som behöver ske snabbt. Självklart bär privatpersonen ett visst ansvar för att inte bli lurad, men banken måste också göra mer i förebyggande syfte.
Lagstiftaren behöver skärpa kraven på bankerna, och Björn ser positivt på de initiativ som börjat komma de senaste åren. Regeringen har introducerat ett finansiellt bedrägericenter, som består av Polisen, banker och Skatteverket.
– Det övergripande problemet är att vi har ett inbyggt problem. I deklarationstider blir detta kanske som mest tydligt. Du kan till exempel på din deklaration lägga till en miljon i inkomst från en enskild firma, vilket registreras utan kontroll. Detta ger en god kreditvärdighet som kan utnyttjas fritt under en kort period, sedan kommer skattebeskedet och då kan man i princip komma undan med att säga att man skrivit fel. Vid det här laget kan personen redan ha lämnat landet med pengarna. Jag har stor sympati för kreditgivarna, som hela tiden måste ta ställning till information som är otroligt svår att kontrollera.
Björn skulle även vilja att lagstiftaren banade väg för enklare internationella samarbeten. I takt med att kriminella blir allt mer globala måste även polisen gå den vägen. Idag beskriver han hur svårt det är att få tillbaka pengarna när de väl lämnat landet, för att inte tala om gärningsmannen. Björn skulle vilja ställa direkta frågor till utländska banker så fort pengarna lämnat Sverige, men idag krävs en straffgräns på minst ett år för att kunna få någon utlämnad.
– Nyckelordet är samarbete. Fler samarbeten mellan polis och banker, fler landsöverskridande samarbeten mellan europeisk polis. Då skulle vi kunna göra det riktigt svårt för gängen, avslutar Björn.
